Ny bok om Svindersvik

Nordiska museet har gett ut en ny bok om Svindersvik sommarnöje.

Svindersvik sommarnöje byggdes i början av 1740-talet för bruksägaren Claes Grill, en av dåtidens mest inflytelserika och förmögna finansmän och så småningom en av direktörerna i svenska Ostindiska Kompaniet. Huvudbyggnaden ritades av arkitekten Carl Hårleman i franskinspirerad rokoko. Under vinterhalvåret bodde Claes och hans hustru Anna Johanna Grill inne i Stockholm, men somrarna tillbringade de på sitt sommarnöje.

Boken berättar om huvudbyggnaden, köksflygeln, festpaviljongen, trädgården och också om de många familjer och gäster som har vistats här under årens lopp.

• Läs mer om Svindersvik
• Läs mer om boken

Stiftelsen Nordiska museet förvaltar Svindersvik sommarnöje och dess park och trädgård. 

Sjöfarare och superkargörer biograferas i bok

För första gången finns nu en omfattande beskrivning av sjömännen i Svenska Ostindiska Companiet då hela 1 718 personer har biograferats av författaren LarsOlof Lööf i bokverket ”Sjöfarare och superkargörer”. Från lägre befäl ombord på skeppen upp till superkargörerna är antalet biograferade personer närmast komplett. Saknas gör huvuddelen av matroserna och jungmännen, även om flera lägre befäl började på denna nivå och därmed finns med i boken. Boken kostar 600 kronor och kan beställas från Riksarkivets webbutik via länken nedan där det också finns mer information.

• Sjöfarare och superkargörer

Minnesvärt i Mormors bokhylla

Mormors gamla bokhylla finns i mitt vardagsrum sedan åtskilliga år tillbaka. Fortfarande innehåller den många böcker som stod där medan Mormor ännu levde. I flera böcker kan man hitta marginalanteckningar, tidningsurklipp, foton, handskrivna lappar och alla visar på ett aktivt samlande, kunskapssökande och ivrigt läsande, både av Mormor och Mamma.1 Kanske var deras avsikt att också påminna min egen generations läsare om gångna tider och att det fortfarande går att bevara sådana gamla minnen ”analogt”. Problemet är att man aldrig säkert vet om ens egna barn och barnbarn kan tänka sig att ta hand om detta kulturarv i ytterligare en generation. Risken är nog stor att det mesta, utan undantag, kommer att kastas på tippen eller slumpas bort för en spottstyver. Men människor i vår närhet förblir ju endast levande så länge det finns någon som kommer ihåg dem och kanske har något att berätta om deras liv…

Så skriver Mårten Persson i en artikel om sin mormors bokhylla. Här kan ni läsa hela artikeln.

• Minnesvärt i Mormors bokhylla

Släktmöte med Grillska släktföreningen i den internationella handelns spår

Besök i Maria Magdalena kyrka, föredrag om handelssläkterna Grill och Bedoire och en gemensam lunch stod på programmet när Grillska släktföreningen höll sitt släktmöte på Södermalm i Stockholm lördagen den 18 juni.

Ett trettiotal medlemmar deltog i släktmötet som hölls i kvarteren Paris på Södermalm som präglas av köpmannahistoria från 1700-talet. Här verkade både holländare som familjen Grill och fransmän som familjen Bedoire inom internationell handel.

Mötet inleddes med en lunch på restaurangen Söders hjärta och därefter blev det promenad till Maria Magdalena kyrka där sexton medlemmar från familjen Grill finns begravda, bland andra Anthony Grill (1640-1703), Johan Abraham Grill (1719-1799), Claes Grill (1705-1767) och Anna-Johanna Grill (1720-1778). I kyrkan finns det en plakett där namnen på de begravda från familjen Grill finns listade.

Mötesdeltagarna fortsatte därefter till van der Nootska palatset för ett föredrag med professor Fredric Bedoire om 1700-talets Stockholm ”Den reformerta Skeppsbroadeln. Grill och Bedoire – holländare och fransmän”. van der Nootska palatset är ett tidigare privatpalats vid Sankt Paulsgatan som uppfördes åren 1671–1672 för friherren Thomas van der Noot, holländsk och svensk adelsman, officer och diplomat.

Träffen avslutades med släktmötet där årsredovisning, val av styrelse och släktföreningens verksamhet de senaste åren avhandlades. Släktföreningen arrangerar enligt stadgarna ett släktmöte vartannat år. På grund av pandemin sköts mötet 2021 fram till 2022.

Tack alla medlemmar för ett trevligt släktmöte!

Sekreterare Per-Fredrik Grill och styrelseordförande Magnus Grill

Släktmöte lördagen den 18 juni 2022 i Stockholm

Mariakyrkan i Stockholm. Bild: Wikimedia

Härmed kallas till Släktmöte lördagen den 18 juni 2022 i Stockholm. Vi kommer att befinna oss på Södermalm och bese Maria-kyrkan, Van der Nootska palatset och få ett intressant föredrag om släkten Grill och 1700-talets Stockholm.

Program, anmälan och mer information finns här

Godegårdsdräkten och gunghästen

Farfar Teodor och farmor Märtha fick tre söner på rad: Claes, Sam och Baltzar. Sen kom dottern Ulla. Någon av farfars systrar, oklart vem, Tersmeden eller Rehbinder, ansåg att gossarna skulle ha en enhetlig festdräkt. Farmor hade nog sitt att säga. Så kom Godegårdsdräkten till, berättar Margareta Grill-Hammar från familjelivet på Godegård.

Läs hela artikeln nedan (pdf)

godegardsdrakten-och-gunghastenLadda ner

Det stora årliga kräftkalaset på Godegård på 50- och 60-talet

Den 7 augusti klockan 18.00 fick man börja fiska på den tiden. Då lastades bilen med håvar, beten och hinkar. Från Årsjön reglerades vattnet till tvättstugan, bastun, dammen, vidare via tuben till kvarnen som gammalt i världen drevs med vattenkraft, sedan slingrade sig ån mot kyrkan. Det fanns gott om kräftor hela vägen, den fina och goda svenska flodkräftan.

Varje år började fisket på samma ställe, nedanför dansbanebackarna. Pappa Baltzar var chef. Betade på med mört fiskad av trädgårdsmästare Dahlström och lade i håvarna där de alltid hade legat och givit kräftor, sedan satte han sig i bilen och rökte långsamt två cigarrcigaretter innan vi fick börja vittja. Det var hårda krav på kräftans storlek!

Här berättar Margareta Grill-Hammar om det årliga kräftkalaset på Godegård på 50- och 60-talet.

Läs mer om kräftkalaset på Godegård (pdf)

Reflektioner kring glas – Ett stycke om glastillverkning och Kungsholms glasbruk

Sensommaren 2021 gjorde jag en liten tur i Glasriket, både för att återuppleva gamla minnen och miljöer och för att tillbringa ett par dagar på spa-hotellet i Kosta, vackert inrett och rikligt dekorerat med modern glaskonst, skriver Mårten Persson, arkivarie för Grillska släktföreningen i en reflektion där han berättar mer om Kungsholmens glasbruk.

Glasbrukets tolv andelar kom att innehas av den så kallade Glasbrukssocieteten, vilken bestod av framstående personer i stormaktstidens Stockholm med namn som Rålamb, Gyllenstierna, Soop, Fleming, Olivecrantz och Grill.

Läs ”Ett stycke om glastillverkning och Kungsholmens glasbruk” (pdf)

Militärmanöver i Sverige 1914 vid första världskrigets utbrott

Mellan den 29 september och den 3 oktober 1914 inkvarterades bataljonschefen med adjutant och fyra kompanichefer hos mina föräldrar Överste och fru Claes Grill på deras gård Örnäs utanför Kungsängen och Stockholm. Gästerna var chefer för III bataljonen vid Svea Lifgarde. Bataljonen var förlagd i tält under militärövningen men officerarna bodde istället på gården. Gästerna intog varje dag även sin middag på gården.

Som tack för inkvarteringen överlämnade gästerna efter besöket den avbildade silvertallriken med ingraverad tidpunkt för besöket och såväl värdparets som gästernas adelsvapen avbildade. Vapnen på tallriken är följande:

I mitten värdparets Grills och Reuterskiölds vapen.

Överst: Bataljonschefen, Majoren och Friherren Axel Lagerbielke.

Till höger därom: Kapten Carl Silfverstolpe (Adjutant hos dåvarande Kronprinsen).

Till vänster därom: Kapten (sedermera Generalmajor och Kabinettskammarherre) Tage af Klercker.

Nedtill till höger: Kapten Hubner von Holst.

Nedtill till vänster: Kapten Gustaf Tornérhielm.

Nederst: Löjtnant Gustaf Stiernspetz (adjutant)

/Nedtecknat av Eric Grill (som då var plutonchef vid 11 kompaniet vid Svea Lifgarde) 1914.

Onekligen var militärmanövrar något speciella 1914 och man undrar hur manskapet hade det i sina tält.

/Magnus Grill (son till Eric Grill)

Ostindiefararen anländer till Stockholm

Idag kl 16 kom Ostindiefararen Götheborg till Stockholm för att lägga till vid Skeppsbron. Fartyget som vi känner sedan Släktmötet byggdes som bekant på Claes Grills varv Terra Nova i Stockholm år 1734. Varvet låg där Strandvägen finns idag. Nästa år planerar fartyget en ny resa till Kina.

Fartyget är öppet för besökare 27-29 augusti. Biljetter måste beställas i förväg på webbplatsen gotheburg.se och kostar 150 kr för vuxen och 50 kr för barn. Biljetter säljs inte vid fartyget på Skeppsbron.

Här finns mer information om Ostindiefararens besök i Stockholm och färd till Östasien 2022.